Östersunds Humanistiska Förening

Rasism, främlingsfientlighet, hets mot folkgrupp i eget eller främmande land uppfordrar en humanistiskt sinnad människa till handling. Brott mot freden, mänskligheten, folkrätten och medborgerliga rättigheter är man faktiskt skyldig att försöka förhindra. Man kan kalla detta för ett humanistiskt imperativ.

Så skriver Svenska Humanistiska Förbundet i sin lilla skrift Humanism i vår tid, där olika aspekter på begreppet Humanism diskuteras. Förbundet, som är en bred och öppen rörelse för alla som är intresserade av humanistisk bildning, står neutralt i religiösa frågor. Bland medlemmarna finns människor av alla livsåskådningar religiösa såväl som icke-religiösa. I svensk folkbildningstradition arbetar förbundet med föreläsningar, debatter, resor, skriftutgivning, med mera.

Förbundet bildades 1896 och har idag ca 2000 medlemmar organiserade i ett tjugotal lokalförbund runt om i landet. Mer om Humanistiska Förbundet och dess lokalförbund finns att läsa på hemsidan:  humanistiskaforbundet.se

Humanistiska Föreningen i Östersund är ett av lokalförbunden i Humanistiska Förbundet.

Östersundsföreningen bildades 1932 på initiativ av Hanna Rydh, arkeolog, politiker, feminist samt maka till dåvarande landshövdingen i Jämtlands län, Mortimer Munck af Rosenschöld. Föreningen har alltså varit verksam i över 90 år, och har under denna tid försökt uppfylla sin stadgeenliga uppgift att verka för humanistisk bildning, främst genom föreläsningsverksamhet och studiebesök. Varje år arrangeras i det syftet 8-10 föreläsningar (kvälls-och dagtid) och minst en utflykt till någon intressant plats i länet.

Idag har föreningen ca 170 medlemmar, som stöder föreningen genom sitt medlemskap och engagemang. 

I årsavgiften ingår förbundets årsskrift, en nyutkommen bok inom något humanistiskt ämnesområde.

De senaste årens årsböcker har varit: ”Vattenvarelser. En kulturhistoria om djurlivet i hav och sjöar” (2021), ”Mumier – fakta, forskning, fiktion” (2022), ”Den oavslutade litteraturen – en essä om allt som inte blev klart” av Kristoffer Leandoer (2023). 2024 års bok som utkommer i höst handlar om svensk matkultur under 800 år och är skriven av Richard Tellström.